Smileyfria veckan

Joakim uneditet har kommit på att just den här veckan är en Smileyfri vecka. Jag hittade informationen via Lotten och inser att jag redan har lyckats använda säkert 20 smilegubbar sedan veckan började. Shame on me!

Dessutom: jag "kan" inte göra riktiga smileysar, utan använder mig av någon Frida Kahlo-inspirerad variant som ser ut så här om jag är glad:

(:

Är jag istället ledsen, ironisk eller skämtsam ser de ut så här:

):
(;

Och ungefär 1 av 5 personer förstår vad jag menar med mina gubbar. Ergo är det totalt meningslöst att jag gör dem, missförstånden blir ändå lika många. Så here we go -- min smileyfria vecka inleds ... NU!

Fler tips från coachen

Om ni någonsin får lust att sjunga och spela Tenacious D (den här låten i synnerhet) jättehögt på gitarr, särskilt på morgonen när rösten låter extra hemsk och om ni bor i lägenhet, kan jag dela med mig av två tips:

1/ LÅT BLI! Men om ni inte kan låta bli så
2/ se till att åtminstone ha alla fönster stängda.

Det blir lätt pinsamt annars, kände jag. Efteråt.

WV har alltid rätt

Det är bråda dagar. Sjuttiotvåtusen skolarbeten ska redovisas och lämnas in i princip samtidigt och jag kan inte låta bli att tycka lite synd om mig själv. Då är det skönt att någon bekräftar och konstaterar att man faktiskt har skäl till sin självömkan, även om denne någon råkar vara WV.

Fotnot. Jag älskar fortfarande mina studier. Till och med så mycket att jag får skuldkänslor när jag klagar, och därför måste skriva fotnoter som dessa.

Hantverkare

Imorse när jag vaknade kom jag ihåg att jag skulle få besök av hantverkare under dagen. Jag hatar att få besök av hantverkare, dels för att mitt hem är min borg och en väldigt privat sfär och dels för att den privata sfären råkade se ut som en smärre katastrof imorse, efter nattens skorensning och tavelmålande. Vad gör jag? Jo, jag drar fram dammsugaren för att jag inte vill behöva skämmas över katastrofen inför hantverkarna. När jag gick till skolan var alltså mitt hem skinande rent. Tyvärr medförde städningen att jag själv såg ut som en katastrof, men det är smällar man får ta.

När jag kom hem är hantverkarna i full fart ute i trapphuset. Tio minuter senare är de i full fart i min hall. Ungefär en timme senare är de klara och efter sig har de lämnat grus, grus och ännu mer grus. Jag vet att jag inte alls har rätt att bli irriterad då för hantverkare gör så, men jag blir irriterad ändå. Så jag städar igen. När jag är färdig ringer det på dörren. Det är hantverkarna, som meddelar att de kommer tillbaka senare i eftermiddag igen.

Nu är frågan: Ska jag hälla tillbaka gruset i hallen så att de får krypa runt i sin egen smuts eller ska jag låta dem byta ut sitt gamla grus mot nytt grus som jag sedan behöver städa upp?

Jag är återuppstånden

För några veckor sedan ramlade jag av min häst igen. Tankarna som strömmade genom mitt nyss hjärnskakade huvud var Aj som satan och Perfekt, det här kan jag blogga om!

När jag här om dagen efter väldigt många om och men lyckades komma åt skolans hemkatalog från min hemmadator, och sedan lyckas radera hela nyss åtkomna hemkatalogen tänkte jag Förbannade skit och Yes, bloggvirke!

I förrigår när jag missade de första två bussarna hem och sedan åkte för långt med den tredje tänkte jag ... faktiskt bara Helvete. Men jag hade kunnat blogga om det. För har man en blogg så skriver man i den. Basta.

Alltså -- jag måste ta mig i kragen och få ändan (jag vågar inte skriva "arslet" eftersom jag redan använt så många fula ord i det här inlägget) ur vagnen och börja blogga igen. Men det blir inga inlägg ikväll eftersom uppepågrannen nyss dragit igång sin bongomusik igen, och jag måste koncentrera mig på att hämnas med ett extremt skrikigt och tyskt kyrie.

Nya ord och dess innebörd

Fuckedupness - noun, where as fucked up itself is an adjective.

1. The degree to which something is fucked up.
2. A general state of "nothing going right" over time, whereas 1 (above) shows a specific level to which something is fucked up.
3. The degree to which something is unfair or detrimental to someone.

Exempelbild:




Fotnot. Hade inte min dator gått sönder här om veckan hade jag inte haft en lånedator som inte har något hål att stoppa kamerans minneskort i. Då hade bilden här ovan föreställt min nya fina gitarr - som fick halsen knäckt igår.

Lyckopiller i bokformat

En inställd lektion på morgonen och hela förmiddagen rann ut i ett enda ingenting. Förutom att jag köpte Bodil Malmstens nya bok De från norr kommande Leoparderna och hittills har läst nästan hela. När jag blir stor ska jag också skriva en bok och den ska vara precis lika snygg som De från norr kommande Leoparderna, Kom och hälsa på mig om tusen år och Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig.

Fotboll, frivolter och släktband

Jag har tittat på fotboll nu igen. Själva spelandet var intressant. Zlatan fick beröm när han efter 70 minuter började röra på fötterna och hyllas sedan som hjälte efter att han råkat göra mål. Mellberg var snygg och gjorde frivolt över en ungrare och grannen min skrek så att min hjärnskakning slog frivolter den också. Men det mest intressanta med den här matchen var inte själva spelandet eller sällskapet, utan att några svenska kändisar så uppenbart ynglat av sig och placerat sina barn i det Ungerska landslaget. Det känns inte riktigt okej, om ni frågar mig.

Snudd på skitdumt

Varje gång jag kommer på att jag har en blogg tittar jag upp i taket och visslar lite för mig själv. Men snart, snart, ska jag sluta att försumma och förneka den stackaren och börja komma med vettiga inlägg igen. (Who am I kidding? Jag har väl i princip aldrig skrivit några vettiga inlägg. Rätt ska vara: snart, hyfsat snart, ska jag börja blogga igen.)

Att jag bloggar nu är bara för att jag råkade slå på teven och såg en snutt av Extreme Home Makeover där inredarna hade gjort ett strandrum åt en kanske fyraårig liten pojke. Bra så. Men hur i hälsofil tänkte de när de satte in en enorm sandlåda (SANDLÅDA!) i rummet till den kanske fyraåriga lilla pojken?!

Så, nu kan jag återgå till att skriva min informatikuppsats. Den är snudd på skittråkig.

Den hårda verkligheten

Mina uppepågrannar har skaffat sig en ny skiva. Roy Orbinson är utbytt mot bongomusik. Nu stampar de takten, i otakt.

En av dem har käpp också, sa jag det?